Ny lagstiftning, ny teknik och nya krav från konsumenter förändrar textil- och modebranschen i grunden – och sätter hållbarhet i fokus.
Kompetensutvecklingsprojektet re:skills Textile & Fashion, som initierats av Science Park Borås och Nordiska Textilakademin, ska hjälpa företagsledare att hitta vägar framåt – och säkra viktig framtidskompetens. Här kommer en sammanställning på av trendspaningar som sammanfattar förändringarna.
Omställningen i textil- och modebranschen handlar om digitalisering, artificiell intelligens (AI), krav på miljövänliga material och hållbara leveranskedjor, färre nyinköp och mer second hand, delningsinitiativ, reparationstjänster och uthyrning. Producentansvar för återvinning av textilier blir lag och medvetna konsumenter kräver full transparens och information. Traditionella köpcentrum omvandlas till mötesplatser för cirkulär konsumtion och begreppet modebutik får en helt ny innebörd. Trendspaningar visar att textil- och modebranschen står inför en genomgripande omvandling – som helt ändrar spelreglerna.
En sammanställning av en mängd trendspaningar som re:skills Textile & Fashion gjort visar att digitalisering, globalisering, automatisering och inte minst ett starkare fokus på hållbar konsumtion är megatrender som påverkar branschens förutsättningar. I fokus står klimatet som gör en grön omställning brådskande.
Charlotte Nordén, VD för Cellbes och styrelseordförande för Svensk Handel Stil, menar att det inte ska tummas på framtidens kompetenser.
– Behovet av omställning är stort nu när textil- och modebranschen genomgår ett skifte och där spelar kompetensutveckling en stor och viktig roll för att kunna möta framtidens handel, säger hon.
Lönsamhet en viktig del
Regeringen har slagit fast att Sverige ska vara ett föredöme när det gäller att uppnå målen i Agenda 2030 och i strategin för att ställa om till en cirkulär och biobaserad ekonomi pekas textil ut som ett viktigt område. Enligt nya EU-direktiv ska alla medlemsstater senast 2025 samla in textilier separat för återanvändning och återvinning – en insamling som producenterna föreslås få ansvar för. Därtill krävs enligt utredningen ytterligare styrmedel och initiativ – politiska, branschgemensamma, branschöverskridande och även konsumentdrivna.
Redan i dag gör digitalisering och AI, i viss mån, det möjligt att exempelvis producera exakt efterfrågad mängd kläder, utan att skapa onödigt spill. Men det behövs ett fortsatt arbete med såväl teknikutveckling och materialinnovation som att skapa nya kompetenser hos företagen för att öka kunskapen om cirkulära flöden – som även behöver göras lönsamma.
Materialbrist och coronapandemi förväntas öka medvetenheten
För att förstå framtidens utmaningar kopplat till textil- och modebranschen är det värdefullt att bena ut vilka erfarenheter framtidens konsumenter har och hur de förestående behoven kommer att förändras.
I ett scenario från en rapport som projektet Kvarterets konsumtion 2030 tagit fram har samhället år 2030 tagit avgörande steg för att få bukt med klimatförändringarna. I rapporten beskrivs också att det råder en osäkerhet kring att få tag på nya varor, det mesta är i stället modifierat, lagat, uppgraderat, cirkulärt och tillverkat i symbios mellan olika verksamheter.
Peter Serrander, projektledare för Kvarterets konsumtion 2030, bekräftar bilden av att morgondagens konsumenter kommer att ställa högre krav och tror samtidigt att företag redan nu måste vara beredda på att möta den gruppen ganska snart.
– År 2030 har cirkulär konsumtion gått från nisch till mainstream och cirkulenterna (en användare och inte en ägare av en saks livscykel) är vana att dela, hyra och låna de saker de behöver. Inte minst har den generation som växt upp i coronapandemins kölvatten och under klimatkrisen en stor krismedvetenhet. De kommer vara beredda att göra radikala förändringar av sina liv och ställa höga krav på företag kring miljö- och klimathänsyn, säger Peter Serrander.
Framtiden kan vara här redan i morgon
I de trendspaningar som re:skills tagit del av framgår det tydligt att konsumenter redan efterfrågar mer information om en produkts miljöpåverkan i form av till exempel använda kemikalier, transporter och energikällor samt vilka arbetsförhållanden som rått för personalen i produktionen. Detta för att själva kunna bedöma företag och produkt – och den informationen förutsätter kunderna att företagen själva ska presentera. Även skärpt lagstiftning utökar företagens producentansvar och skapar ett behov av att mäta hållbar konsumtion. Därför väljer allt fler företag att visa visuella, konkreta material för kunder som handlar på nätet. Dessutom pekas pris, komfort och tillgänglighet ut som avgörande för om en konsument kommer att göra ett hållbart val eller inte. Men bra information kan göra att mindre prishöjningar accepteras – om de slår an på värderingar, feelgood, återkoppling – och känslan av att göra skillnad.
Adrian Zethraeus, projektledare för F/ACT movement vid Science Park Borås, har i sitt uppdrag identifierat och arbetat med just en sådan grupp där han sett hur de “nya” konsumentgrupperna allt mer normaliseras.
– I projektet F/ACT Movement samarbetar vi med konsumenter som ligger i framkant och i hög grad redan gör aktiva val för en mer hållbar konsumtion. Det är tydligt att denna grupp medvetna konsumenter också ställer krav på tillgänglighet, servicenivå och utbud för de cirkulära tjänsterna. Vi ser stora möjligheter för företag att genom innovation och nya samarbeten utveckla lösningar som hjälper kunden sänka sitt konsumtionsbaserade miljöavtryck samtidigt som affären stärks. Detta kräver både nya infallsvinklar för beslutsfattandet och stärkt kompetens i själva genomförandet, säger Adrian Zethraeus.
Kompetensutveckling för att framtidssäkra
Utifrån sammanställningen är det tydligt att det händer, och kommer att hända, väldigt mycket på området och att textil-och modebranschen står inför omfattande utmaningar råder det ingen tvekan om. Men det står också klart att branschen ser positivt på framtiden och har ett stort rekryteringsbehov. Det gäller både inom tillverkningen, där antalet arbetstillfällen spås öka när företag allt mer överväger att flytta hem sin produktion, och inom handeln – där nya kompetenser kommer att efterfrågas.
Lenita Oderfält, projektsamordnare på Nordiska Textilakademin och re:skills Textile & Fashion understryker att kontinuerlig kompetensutveckling är det bästa sättet för företagsledare att framtidssäkra sin verksamhet genom en utbildningsaktör som kan branschen.
– re:skills Textile & Fashion, med yrkeshögskolan Nordiska Textilakademin som utbildningsleverantör och Svenska ESF-rådet som finansiär, erbjuder individer och företag kostnadsfri kompetenshöjning för framtiden där cirkulära affärer och hållbara produkter är i fokus. Vår ambition är att underlätta textilindustrins nödvändiga omställning mot en mer hållbar konsumtion – med målet att skapa nya arbetstillfällen för både produktion och framtidens handelsanställda, säger Lenita Oderfält och fortsätter:
– Det är en utveckling som svensk textilindustri enligt flera rapporter kommer att vinna på och re:skills är en bit i pusslet som läggs för att lösa dagens klimatfrågor – och rusta Sveriges textilbransch för en helt ny verklighet och helt nya möjligheter.
Konsumenternas krav på hållbarhet kräver en annan kunskap och medvetenhet, och rådgivning och dialog med pålästa kunder antas ta över den traditionella säljrollen. I digitaliseringens och hållbarhetsfokusets spår tros nya yrkesroller växa fram, men trendspaningar vittnar framför allt om vikten av att toppa redan befintliga yrkesroller med framtidskompetenser.
Förmåga att läsa av och förstå trender, situationer och kunder, samt använda kunskapen för att driva företagen framåt kommer att bli allt viktigare i framtiden, både online, offline och däremellan. I framtidens textil- och modebransch finns ett ständigt behov av att lära om och lära nytt.
Källor
Producentansvar för textil – en del av den cirkulära ekonomin, SOU 2020:72
Hållbar, kreativ och medveten – så formar vi framtidens textil- och modebransch
Kvarterets Konsumtion – framtidsscenarios och koncept för cirkulär konsumtion i Västra Götaland, Science Park Borås vid Högskolan i Borås, 2020
Hållbara konsumtionstrender 2021, SWECO, på uppdrag av Science Park Borås vid Högskolan i Borås, 2021
Läs mer
